Bara ett år kvar!

Jaaaaa, det är bokmässa (läs julafton) nu. Neeeeeej, jag har inte möjlighet att åka på den i år. Det gör mig onekligen lite nedstämd. Nästa år ska jag trampa mässans svettiga golv och få böcker signerade på löpande band. Men i år har jag faktiskt en viktig bröllopsfest att besöka!

För de som är i samma prekära situation som jag rekommenderas bokhoras bokmässeblogg.

Dagens gratisbok

Imorse var jag på ett tjusigt frukostseminarium på Berns, som ordnades av tidningen Glamour. I lilla goodiebagen fanns bland annat Saffransköket av debutanten Yasmin Crowther. Baksidestexten lovar gott om kärlek, sorg, kulturkrockar och vemod. Författaren är uppvuxen i London med en iransk mor och en engelsk far så det ser ut att finnas stråk av självupplevda händelser. Perfekt, jag behövde ju en ny pocket i handväskan.

Minnet är bra men kort

Städar kylen. Det är visst inte bara böcker jag råkar köpa dubletter av...

Branschpress

Dagens Media uppmärksammar marknadsföringen kring Amberville.

Surrealismen närmar sig

Okeeej... efter tändare, disktrasa och tablettask dyker det idag ner en purjolök i brevlådan. Det måste vara det mesta absurda jag har fått i posten någonsin. Jag kommer inte ihåg om det figurerade några purjos i Amberville. Men bokbranschen tar då sannerligen igen år utan marknadsföring med råge. Snart står det väl folk i mjukdjursdräkter utanför dörren.

Snabbkurs i litteratur

På Aftonbladets kultursidor läste jag idag en liten notis. Kartago ger ut 80 romaner för dig som har bråttom av Henrik Lange. Det är precis vad det låter som. I serier om fyra rutor får du veta vad exempelvis Da Vinci-koden, Flugornas Herre, Alfons Åberg och Odysséen handlar om. Man får liksom all information, så spoilervarning får väl utfärdas. *s* Fantastiskt underhållande och skickligt!

Bilder från Kartago

Bråda dagar

Det är ett faktum: bloggen är försummad. Det är mycket nu, läsa hinns knappt med. Det har kommit ett tredje livstecken från mjukdjuren i Amberville. Denna gång i form av en tablettask med lakritsgodis. Tom-tom Kråka sitter och stickar på bakidan.

Bokfemman vecka 37 - kokböcker

Nejmen, vilket synnerligen trevligt tema Malin har slagit till på denna vecka: Välj dina 5 favoriter bland både matlagning och bakning. Jag älskar mat, både att laga och äta. Jag är en av dem som tycker att det är prisvärt att betala några tusenlappar för en riktigt, riktigt bra matupplevelse. Här kommer några extra delikata matböcker!

1. Bonniers kokbok. Och inte den nya, med recept av bland annat Anna Bergenström och Jan Hedh. Den är också bra (och ärligt talat kanske mer användbar till vardags), men nej. Det ska vara en stor, klumpig, vit variant från 70-talet med svartvita bilder. Den har alltid funnits hemma hos mamma. Där finns a l l t. Det finns till och med recept för att koka ägg och göra te. Varje år som lussekatterna ska bakas så tas den fram och slås upp för att vägleda oss bland all de olika former och figurer man kan vrida degen till. Barndomsnostalgi och praktisk hjälp i ett!

2. Nya Annas Mat av Anna Bergenström hade jag med under bokfemman som handlade om facklitteratur. Den måste dock vara med här också för det är den kokbok jag har använt mest. Allt jag har lagat därifrån blir bra. Eksta chokladkaka är en evig räddning när efterrättsfantasin tryter.

3. Familjekokboken från Viktväktarna. När man verkligen gillar mat så är det inte fel att kunna svänga till lite lättare varianter ibland också. Den här har vettiga vardagsrecept som inte smakar smalmat.

4. Schücks vintermat av Cathrine Schück är en liten pärla. Trevligt personlig med det lilla extra, aldrig krångligt men mycket gott. Varm oboy med baileys någon?

5. Leilas guldkant på vardagen av Leila Lindholm. Lika färgsprakande och charmig som Leila själv. Hon gör det lätt för sig, tar gärna genvägar men tullar inte på smaken för det. Jag blir väldigt sugen på det mesta när jag bläddrar i den här kokboken!

Snitsigt släpp för Skugga

Ikväll var jag på releasemingel för Karin Alvtegens nya bok, Skugga. Jag gillar verkligen hennes böcker, de har ett sätt att närma sig de fula sidorna av människan utan att det blir svart och vitt. Hennes karaktärer må vara udda, men de är mänskliga och böckerna är alltid spännande och fängslande. Det lilla problemet är dock att man lätt blandar ihop vilken bok som är vilken då de snarlika titlarna är Svek, Skam, Skuld och Saknad. Till och med författaren skrattade då detta kom på tal och sa att hon måste sluta med S-titlarna, som hon själv inte kan hålla reda på. Vilket jag betvivlar då hon verkar vara en klipsk dam!

Karin själv stod vid ingången och tog emot alla gäster som anlände. Hon var väldigt varm och trevlig, småpratade glatt och signerade böcker på löpande band. Dessutom bjöds det på gott vin och fina små snittar. Nice! Tack snälla bokhora.se som bjöd in till detta.

Bokfemman vecka 36 - chiclit

Från facklitteratur till tjejböcker i veckans bokfemma. Nämn dina 5 favoriter i chiclit-genren (böcker eller författare). Då ska vi se... här kommer mitt urval:

1. Grevgatan 22 av Jenny Leeb. Den här var nog lite extra kul för att jag har en liknande arbetsmiljö som huvudpersonen Josefin vilket gör sitt till för igenkänningsfaktorn. Lättsamt och roligt!

2. Små citroner gula av Kajsa Ingemarsson. Jag gillar de svenska författarna, det blir trivsamt när miljöerna är bekanta. Och en klassisk askungesaga är väl aldrig fel?

3. Jane Green är bra på underhållning. Ärligt talat och I valet och kvalet är perfekta att ha på stranden eller i tunnelbanan.

4. Drottningen av chiclit måste också vara med. Marian Keyes Vattenmelonen var den första jag läste i genren för många år sedan. Hon är duktig på att vara lättsam utan att vara flamsig.

5. Mats Strandberg gör klassisk tjejläsning med gaytwist. Jag längtar efter att läsa Bekantas bekanta, förhoppningsvis är den lika bra som hans först bok Jaktsäsong.

Bokfemman vecka 35 - facklitteratur

Vilket roligt tema! Verkligen en utmaning, nämligen: Nämn 5 böcker som säger något om dig själv, vem du är och vad du gör på fritiden mer än läser. Här har ni fem symboliska böcker som passar mig:

1. Under det rosa täcket av Nina Björk. Genusbibeln som jag har bloggat om tidigare här.

2. Annas mat av Anna Bergenström. Jag älskar mat, både att laga själv och njuta gott ute på fin restaurang. Så en kokbok bör absolut vara med. Anna är en gammal favorit som man alltid kan lita på.

3. Livsnjutarens guide till Stockholm av Mia Öhrn kan få symbolisera att jag verkligen trivs i storstan. Här är vackert, livligt eller fridfullt beroende på vad man vill och det finns så mycket att se och göra. Dessutom försöker jag verkligen vara en livsnjutare, så det blir lite två-i-ett här.

4. Jag hittar inte riktigt någon bra som för detta ämne, men Tillsammans av Anna Kåver och Åsa Nilsonne handlar om relationer mellan människor och får därmed stå för min familj och mina vänner som är en stor stor del i mig.

5. Språket : så funkar det - om bokstäver, ord, grammatik och språkfel av Lars Melin och Martin Melin får representera min utbildning och min svensklärar-sida som älskar språk, att skriva och att läsa.

Okej... så jag är alltså en matälskande stockholmsfeminist som älskar livets goda, sin familj och att rätta andras stavfel. Trevligt!

Bokfemman vecka 34 - svenska böcker

Voj voj, jag ligger ohjälpligt efter i bokfemman. Nu blir det ett ryck! Först ut: Nämn dina 5 favoriter, böcker eller författare av den svenska litteraturen. Det var inte lätt att välja, jag som läser mest svensk litteratur också. Nåväl, här är några böcker och författare som har gjort ett extra intryck.

1. S/Y Glädjen av Inger Alfven. Jag tycker att detta är en så bra beskrivning av en annan människas inre, och av människor i sorg. Det är spännande, gripande och hemskt.

2. Jonas Gardell. Min favoriter är Ett ufo gör entré och Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter. Han är en mästare i att skildra Sverige, precis på den balans av humor och svärta som vi lever i.

3. Peter Pohl. Han måste också vara med. Aldrig att det skulle bli smetigt eller sentimentalt när han skriver, bara väldigt hudnära, känsligt och gripande.

4. Simon och ekarna av Marianne Fredriksson. En underbar berättelse om 40-talets Sverige, med kriget i bakgrunden. Om en familjs liv, om glädje och sorg.

5. Hon går genom tavlan, ut ur bilden av Johanna Nilsson. Det är som att läsa om sig själv i mellanstadiet, sin egen familj och skolvardag. Med skillnaden att Hanna i berättelsen är mobbad och utfryst. Ett tidsdokument som har en skärpa som gör ont. En fantastisk, delvis självbiografisk debut av den då blott 21-åriga Johanna.

Kvällens glädjerus

*älska*

Vis av erfarenhet

I veckan var det min sjuårsdag på jobbet. Jag fick mycket passande en rolig bok om erfarenheter! Erfarenhetslexikon av Kjell Eriksson och Ola Karlsson ser till att du aldrig mer behöver gå på en nit bara för att situationen är ny för dig. Underhållande med små absurda anekdoter som speglar vår samtid. Finns på Designtorget.

Smakprov:

Bostadsannonser

Inger köpte en lägenhet med möblerbar hall och kan därför välja om dörrmattan ska ligga på längden eller tvären.

Mat

En bra erfarenhet att ta med sig i livet är att det inte är bra att steka bacon naken.

Rökare

En vanlig kommentar från rökare är "Jag kan sluta när jag vill". Erfarenheten säger att det är många som väntar med att göra det till sin dödsdag.

Hans nos den var av garn...

Hehe. Gerillamarknadsföringen fortsätter. Idag fick jag ett mystiskt brunt kuvert med en disktrasa i. Jag måste säga att jag gillar den här typen av reklam. Det funkar dessutom alldeles utmärkt, har sett inlägg på ett tiotal bloggar om Amberville nu. Så jag antar att det är dags för mig att avlägga min dom.

Som så många andra har skrivit så är detta inte en bok som jag hade köpt själv. Just därför var det så trevligt att jag fick den hemskickad, för annars hade jag gått miste om en helt ny värld. Jag brukar heller inte läsa så mycket hårdkokta deckare. Man ska prova nya saker ibland, har detta lärt mig.

Amberville är mjukdjurens värld, där de lever sina liv ungefär som vi människor. Man vänjer sig ganska snabbt vid att de är just mjukdjur och det stör inte själva historien. Jag gillar att våldet och det hårda livet blandas upp med filosofiska resonemang och funderingar. Eric Björn kämpar på för att rädda sina nära och kära mot gangsterkungen Nicholas Duva och hans gorillor. Det gamla kompisgänget samlas åter för att ställa upp för björnen. I början blir det lustigt och absurt med en homosexuell, knarkande gasell som tar betalt för att utföra sadistiska sexuella tjänster, med en slagsmålsbeskrivning där det kommer ut bomull ur munnen på björnen, med de yttre beskrivningarna av knappögon och korsstygnsnosar. Så småningom känns det helt normalt med plastikkirurger som återställer slitna pälsfläckar, felkonstruerade mjukdjur som hamnar på soptippen och departement dit längtande mjukdjur ansöker för att få en alldeles eget nysydd mjukdjursunge att ta hand om.

De är trots allt rätt mänskliga. Korruptionen och sveken flödar, moralen är låg. Dock inte hos Eric Björns tvillingbror Teddy Björn, som gör allt för att vara en god björn. Berättelsen innehåller även en hel del kritik mot kyrkan.

Jag vill veta mer om hur fabriken där de blir till, vem den gudomliga Magnus är, vad som händer när Chaufförerna har utfört sitt jobb och hämtat de gamla mjukdjuren. Så nu måste jag ju läsa de kommande tre delarna som ska ingå i serien om Amberville.

Vem pseudonymen Tim Davys är förblir höljt i dunkel och är givetvis också en smart marknadsföringsåtgärd som skapar buzz. Jag har dock inga teorier om huruvida det är en etablerad författare eller en ny förmåga. Boken kommer ut 2 oktober och ja, jag kan rekommendera den.

Gästblogg - en konstnärlig upplevelse

Jonathan Safran Foer är ingen författare. Han är en konstnär. Det blir helt tydligt för mig när jag besöker hans hemsida efter att ha läst ”Extremt högt och otroligt nära” som är hans andra roman. Safran Foers egen beskrivning av sitt verk sammanfattas med orden ”Blah Blah Blah” och han har i stället lagt extra mycket kraft på att beskriva alla sina udda projekt. ”Extremt högt och otroligt nära” är nämligen ingen bok. Den är ett projekt för Safran Foer – ett konstverk. Det är också så man bör betrakta det.

Berättelsen handlar om 9-årige Oskar Schells försök att hantera sorgen efter hans far som dött i terroristattackerna. Pojken är lätt hyperaktiv, uppfinner saker hela tiden, skriver brev till kända människor och spelar tamburin. Han hittar en nyckel i ett kuvert som tillhört hans pappa. På kuvertet står namnet ”Black”. Han börjar därefter söka efter alla Black i New York och besöka dem för att få svaret på gåtan om nyckeln. Hans farföräldrar spelar också en framträdande roll i boken och man får berättat deras livshistoria – främst genom brev från dem. Storyn är läsvärd – en kärleksfull text som säger mycket om stämningen bland människor i USA efter attackerna.

Men det mest intressanta med ”Extremt högt och otroligt nära” är hans livfulla och engagerade sätt att använda sidorna. Det är bilder, skriven handstil i färg, tomma sidor, hopklämd text – allt integrerat i historien. Boken avslutas med 15 bläddersidor där man ser en fallande människa från World Trade Center.

Själv tycker jag först att de kreativa påhitten ofta driver fram historien på ett bra sätt, men halvvägs in i berättelsen kommer jag på mig själv med att sucka när texten kläms ihop och det plötsligt följer fyra helt oläsliga sidor.

Safran Foer är författaren som alla i USA verkar ha en stark åsikt om och har kallats både ”geni” och ”bedragare”. Självklart blir det så – om man nu recenserar honom som en författare. Om man ser honom som konstnär finns det inget tvivel om att han är ett geni.

För er som är sugna att läsa första kapitlet finns det utlagt på Safran Foers hemsida här: http://www.theprojectmuseum.com/images/Foer_Ch1noTrimLines.pdf

/Hebbe

Blaska + bok 59 bagis

Expressen ska ge folket finkultur. Eller ge och ge, men istället för en bondfilm ska en utvald klassiker gå att köpa till tidningen varje vecka. Här är hela listan:

August Strindberg - Hemsöborna. 11 september.
Selma Lagerlöf - Gösta Berglings saga. 18 september.
Kejsaren av Portogalien. 18 mars.
John Steinbeck - Möss och människor. 25 september.
Hjalmar Söderberg - Doktor Glas. 2 oktober. Den allvarsamma leken. 26 februari.
Virginia Woolf - Mrs Dalloway. 9 oktober.
Harry Martinsson - Nässlorna blomma. 16 oktober.
Jane Austen - Stolthet och fördom. 23 oktober.
Karin Boye - Kallocain. 30 oktober.
William Golding - Flugornas herre. 6 november.
Pär Lagerkvist - Dvärgen. 13 november.
Thomas Mann - Döden i Venedig. 20 november.
Hjalmar Bergman - Markurells i Wadköping. 27 november.
Albert Camus - Främlingen. 4 december.
Marguerite Duras - Älskaren. 11 december.
Ernest Hemingway - Den gamle och havet. 18 december.
Hermann Hesse - Stäppvargen. 25 december.
Joseph Conrad - Mörkrets hjärta. 1 januari 2008.
Carl Jonas Love Almqvist - Det går an. 8 januari.
Elsie Johansson - Mosippan. 15 januari.
Oscar Wilde - Dorian Grays porträtt. 22 januari.
Francoise Sagan - Bonjour tristesse. 29 januari.
Fjodor Dostojevskij - Spelaren. 5 februari.
Ivar Lo-Johansson - Måna är död. 12 februari.
Franz Kafka - Förvandlingen. 19 februari.
Harper Lee - Dödssynden (To kill a mockingbird). 4 mars.
John le Carré - Spionen som kom in från kylan. 11 mars.
Evelyn Waugh - En förlorad värld. 25 mars.
D. H. Lawrence - Lady Chatterleys älskare. 1 april.

Ryggarna bildar, om de står i rätt ordning i bokhyllan, porträtten av åtta av författarna. Hmmm... visst, billiga böcker är alltid bra, men måste det vara så... kalle-anka-pocketigt?

Stiegmania

Bra artikel om Stieg Larsson i Dagens Nyheters nya söndagsbilaga igår. Hittar inte länk på nätet dock, suck. Dels en genomgång av Salanders och Blomqvists Stockholm, dels en intervju med hans livskamrat Eva. Och tyvärr verkar det som den fjärde boken inte kommer att ges ut...

Lingonhelg

Mysiga höstdagar på Vätö, i goda vänners sällskap. Pajen med smörkola och lingon var att rekommendera, finns i senaste numret av Allt om mat.