lördag 19 maj 2007
Tre starka kvinnor
Idag har jag varit kulturell och lyssnat på tre författare som är i ropet just nu. Blå timmen på Kafe Klara hos Stockholms Stadsteater är ett litterärt café som idag hade bjudit in Sisela Lindblom, Maria Sveland och Lo Kauppi. Det var egentligen utsålt men jag lyckades snika mig in ändå tack vare en snäll dörrvakt/biljettrivare. Tur var det för det var många kloka, roliga och intressanta saker som diskuterades. Och tre fina, inbundna och framförallt signerade böcker fick jag med mig hem också. Bara 150:- styck! *fynd*
Sisela Lindbloms bok De skamlösa startade den sk handväskdebatten som har rasat i några veckor nu, där röster som Susanne Ljung, Linda Skugge och Nina Björk har uttalat sig. Läs mer om debatten här. Vad det gäller själva boken så låter det uppfriskande med en attack på den kommersialisering av kärleken, sexualiteten och det kvinnliga livet som exempelvis damtidningarna skor sig på. Den är skriven som en satir i romanform.
Maria Svelands Bitterfittan har heller knappast gått någon förbi. Även här har uppmärksamheten blivit stor, inte bara för det uppseendeväckande namnet (ska bli kul att sitta och läsa den på tunnelbanan). Huvudpersonen Sara ställer sig frågan: hur ska vi någonsin kunna få ett jämställt samhälle när vi inte ens klarar av att leva jämställt med dem vi älskar? Maria talade mycket om hur ett par som upplever sig leva ganska jämställt inte alls gör det egentligen, vilket ofta visar sig när de får barn. Titta vad fint hon skrev i min bok! Bråka mycket, tystna aldrig står det.
Slutligen Lo Kauppis bok Bergsprängardottern som exploderade, som till skillnad från de andra är en självbiografi. Vad den kvinnan har gått igenom i sitt liv... och att hon ändå har tagit sig igenom allt. Lo berättade rak i ryggen om sin pappa som är alkoholist, om hur hon själv drabbades av svåra ätstörningar, tog amfetamin, stal, ljög och kämpade för att få hjälp. Det är en svidande kritik mot det samhälle som inte tar utsatta barn och ungdomar på allvar. Av det som lästes upp måste jag säga att den verkade innehålla en del svart humor också. Bergsprängardottern som exploderade har spelats som enmanspjäs och fick mycket uppmärksamhet och har nu alltså kommit som bok.
Ser så fram emot att läsa dessa tre guldkorn. Återkommer med recensioner!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Det låter som det var jätteintressant! Synd att jag inte kunde följa med, traskade runt på stan i regnet, på klänningsjakt som sagt. Men fortsätt tipsa om fler såna saker!
katarina: ja, det var jättebra! lovar att tipsa vidare :)
Aah, vad avundsjuk jag blir nu! Jag vill ha alla de där böckerna och vilka fina hälsningar du fick! Är det här förresten den nya tidens vänskap, att kommentera på varandras bloggar:)
Jag hade ingen aning om att Bergsprängardottern som exploderade finns som bok. Den ska jag verkligen läsa.
Jag såg den som teater för ett antal år sedan och tyckte den & Lo var jätte bra!
anna: jag är sur för att jag aldrig gick på den föreställningen... hoppas den kommer tillbaka. boken är tjock och härlig och jag ser fram emot att läsa den! lo var verkligen imponerande, verkade så klok och öppen, och pigg på något sätt.
hemliga kockan: ja, jag tror det. vi kommer att kommunicera via mail, sms och bloggkommentarer. :) ibland kanske man kan infoga en bild så att man kommer ihåg hur den andra ser ut också! hehe
Skicka en kommentar