Jag saknar dig, jag saknar dig! av Peter Pohl och Kinna Gieth har jag nog läst säkert tio gånger. Jag tror mitt exemplar lånades av en kompis någon gång på högstadiet och blev kvar (hm, bad behaviour). Historien handlar om tvillingarna Cilla och Tina, snart fjorton år. Men mest om Tina, som är den som blev kvar när Cilla dog i en trafikolycka. Hennes ensamhet, sorg, vrede men även spirande kärlek och sexualitet. Språket, känslorna, berättandet... det går liksom in i en och stannar kvar där. Det blir aldrig smetigt, bara mänskligt.
En annan av Peter Pohls böcker som jag blev väldigt gripen av är Jag är kvar hos er, som handlar om femtonåriga Anna som vet att hon snart ska dö. Det är så sorgligt, och så tryggt på samma gång. Jag är hemskt förtjust i Peter Pohl. Han har en hemsida där han bland annat skriver om hur det har gått för personerna i hans berättelser(många är verklighetsbaserade). Titta på Peters frågor & svar här. Och läs böckerna!
4 kommentarer:
Å, de här är två av mina favoritböcker! Jag tycker om dem eftersom de är så ärliga och "raka" fastän de är sorgliga. Inte sentimentala, liksom.
maria: precis så känner jag också. fantastiskt bra skrivna!
Jag grät tror jag hela boken igenom, att förlora en tvillingsyster, jag kan inte riktigt förestäla mig.
signe
signe: det är otroligt sorgligt. jag tycker att hennes känslor beskrivs så bra, även om man aldrig kan föreställa sig hur det skulle kännas själv, så får man en inblick i sorgen.
Skicka en kommentar