torsdag 30 augusti 2007

Kolla, gratis bok!

Gå genast in här och beställ. Adlibris delar ut 100 000 ex av Klas Östergrens Fantomerna. Och vad gör man då litteraturen kastas mot en utan kostnad? Jo, man tackar och tar emot.

tisdag 28 augusti 2007

En liten teaser

"Att vara god är svårare än att vara ond"
Ur Amberville

Snart ska jag skriva om Eric Björn, Emma Kanin, Tom-Tom Kråka, Ormen Marek och de andra mjukdjuren i den hårda, segregerade staden kallad Amberville, där de mytomspunna Chaufförerna håller alla i skräck och där steget är kort mellan ondska och godhet.

Reklam på hallmattan


"En ny tidning för dig som gillar språk". Den bör väl lämpa sig för mig som till och med har pluggat svenska på högskolenivå. Språktidningen är en ny publikation som verkar i samma anda som TV-programmet Värsta språket (som jag älskade). De har lämpligt nog värvat Fredrik Lindström så det bådar ju gott.

Hemsidan känns fräsch, modern och rolig vilket ger ett gott intryck av tidningen. Det är nästan så att jag blir sugen på att hoppa på erbjudandet om tre nummer för 99 spänn... Eller det kanske är någon generös medarbetare på redaktionen som vill sponsra med ett provex?

söndag 26 augusti 2007

Bokfemman vecka 33 - US/UK-författare


Det här temat på bokfemman var inte så enkelt för mig som jag hade trott. Vid en titt i mina bokhyllor slås jag av att jag läser överlägset mest svenska författare. Att det var en sådan övervikt hade jag inte riktigt trott. Men givetvis finns det både brittiska och amerikanska favoriter inkilade lite här och var också. De fem utvalda blir:

1. Stephen King. Han är den största favoriten bland utländska författare överhuvudtaget, så han måste vara med på listan. Han har producerat så mycket så jag vill inte välja ut några titlar. Men ett tips är novellsamlingarna som brukar hålla hög klass.

2. Torey Hayden är en annan favoritförfattare, jag har bloggat om henne innan. Hennes skildringar av jobbet som speciallärare för unika och utsatta barn är spännande, gripande och faschinerande.

3. John Grisham har skrivit två böcker som jag gillar skarpt. Firman vet jag inte hur många gånger jag har läst. Och barndomsskildringen Det målade huset är en mycket läsvärd berättelse om en liten pojkes uppväxt i amerikanska södern.

4. Joyce Carol Oates. Jag har inte läst så mycket av henne som jag skulle vilja, men det jag har kommit över har bådat mycket gott. Två exempel: Foxfire - en tjejligas bekännelser handlar om en grupp tonårstjejer som begår brott, om vänskap, samhällets normer och om att bli vuxen. Våld - en historia om kärlek är en omskakande berättelse om hur samhället dömer en kvinna som blir våldtagen.

5. William Goldings debut Flugornas Herre har fängslat mig sedan vi fick läsa den i skolan. Att läsa den är som att följa en otäck slingrande väg som bara leder neråt, och den visar hur tunn fernissan av god uppfostran och artigt beteende egentligen är.

Nytt bokprogram

Aftonbladet skriver idag att Camilla Läckberg och Denise Rudberg ska få ett TV-program i TV4+. Det ska handla om böcker och skrivande och innehålla "lite mer glamour, glimten i ögat och skrivtips". En debutant ska också coachas av de två författarna fram till dess att boken publiceras. Låter kul tycker jag! I november drar Läckberg & Rudberg igång.

onsdag 22 augusti 2007

Bokfemman vecka 32 - utländska författare

Jag fortsätter beta av de bokfemmor jag har missat. Nu blir det utländska favoriter! Nämn dina 5 favoriter - böcker eller författare - av utländsk litteratur (EJ US eller UK!). Här kommer ett skönt gäng:

1. Parfymen av Patrick Süskind. Fantastiskt mustig och förskräckande historia som väl nästan hör till allmänbildningen att ha läst. Här har jag bloggat mer om den.

2. Karin Fossum har skrivit många bra spänningsromaner, jag rekommenderar till exempel Svarta sekunder, När djävulen håller ljuset och Den som fruktar vargen.

3. Jag är inte rädd av Niccolò Ammaniti. En barndomskildring som blir en riktigt spännande och mystisk historia. Lätt suggestiv, man följer livet i den lilla italienska byn ur pojken Micheles perspektiv. Men något är fel, det känner man tidigt. De vuxnas prat tystnar när barnen kommer in. Michele hittar en pojke i ett hål i marken. Rekommenderas!

4. Änglarösten och Kvinna i grönt av Arnaldur Indriðason. Småputtriga, stillsamma deckare om polisarbetet i Reykjavik. Påminner lite om en isländsk Morden i Midsomer. Nåja, lite mer tragiskt är det kanske vid närmare eftertanke... Alla har roliga namn, ibland är det dock svårt att vid en första anblick veta om det är en man eller kvinna. Eller vad sägs om Erlendur Sveinsen, Sigurður óli, Elínborg och Kolbrún.

5. Bokhandlaren i Kabul av Åsne Seierstad. Denna gillade jag, man får en väldigt intressant inblick i vardagslivet i ett av världens mest kvinnoförtryckande länder. Bokhandlaren själv var inte helt nöjd med hur han framställdes, och kom farande till Oslo för att stämma Åsne. Mer om det här...

måndag 20 augusti 2007

Otack är världens lön


Åh vilken bra bok! Sista läsningen på Mallorca blev Fågelbovägen 32 av Sara Kadefors, som synes avslutades den på flyget hem. Läkaren Karin extraknäcker ideellt genom att behandla illegala och gömda flyktingar. Hon är en god människa, en som kan sträcka lite extra på ryggen när välgörenhet och solidaritet kommer på tal. Hon vill hjälpa. Och patienterna är tacksamma, varför skulle de inte vara det? Unga Katerina från Moldavien kommer i hennes väg och av någon anledning tar hon henne med sig hem och installerar henne i gästrummet. Där börjar verkligheten. Karins goda jag verkar på något vis inte komma överens med bristen på tacksamhet hos Katerina. Och varför kommer hennes först så motvilliga familj allt bättre överens med den inåtvända och stolta skyddslingen?

Karins känslor är fantastiskt bra beskrivna, den nedåtgående spiralen vrider henne längre och längre bort från den hon vill vara. Om hon kunde acceptera att hon bara är människa och ingen altruistisk moder Therese så skulle nog mötet mellan henne och Katerina ha blivit mindre infekterat. Men nu är det tydligt vem det "ska" vara synd om och vem som "ska" vara den lyckligt lottade. Och är det inte alltid så att den som ger, förväntar sig något tillbaka? Den här berättelsen inbjuder verkligen till diskussion. Samtidigt är den spännande som en psykologisk thriller, ovädersmolnen hopar sig och man bara väntar på katastrofen.