Argh! Veckans bokfemma var svåååår. Inte som för många andra som hade svårt att skrapa ihop fem deckare, utan för att urvalet är alldeles för stort. Jag läser mycket deckare/spänningsromaner/kriminalromaner så det här var en riktig pina. Tycker att det är lite svårt också att definiera vissa böcker. Jag menar, vad är en deckare? Snabba cash kändes inte som en deckare, därför är den inte med här. Svårt det där...
Försök se urvalet mer som ett exempel från varje författare, istället för att det är just den boken som är absolut bäst. Samma karaktärer återkommer ju ofta i bok efter bok, därför blir det så bra när man har läst flera stycken av samma författare, och får följa deras historier. Okej, nu kör vi (utan inbördes ordning):
1. Stieg Larsson får representeras av sista delen i Millennium-trilogin, Luftslottet som sprängdes. Det är så tragiskt att han gick bort alldeles för tidigt. Jag gläds trots allt åt de böcker jag har fått njuta av. Högsta klass.
2. Inger Frimansson har varit min favorit länge. Den första boken jag läste av henne är Godnatt min älskade, som handlar om den gåtfulla Justine. Hon återkommer i flera böcker. Detta är psykologiska thrillers som naglar fast en av spänning.
3. Karin Alvtegens böcker gillar jag också. De är skrivna med ett enkelt språk, men personporträtten och skildringarna av de handlingar människor visar sig vara kapabla till, gör det hela till nagelbitare. Skuld är hennes debutbok.
4. Åke Edwardsson är alltid att lita på. Han levererar ruskiga mordfall som kommissarie Erik Winter engagerar sig i. Himlen är en plats på jorden är en sällsynt otäck historia om små barn som blir attackerade av en okänd galning.
5. Karin Fossum är också ett säkert kort. Älskade Poona är grymt spännande, sorglig och välskriven. En nyfunnen långväga kärlek som försvinner och i det lilla samhället ringas mördaren in sakta men säkert.
Vi ville också vara med på listan: Mari Ljungstedt, Anne Holt, Tove Klackenberg, Dean Koontz, Camilla Läckberg, Henning Mankell, Helena von Zweigbergk.
2 kommentarer:
Dean Koontz? Räknar du honom som deckare? Jag tänker att han är mer thriller/skräck. Annars kan jag fylla en hel lista med _bara_ Koontz. :-)
Malin: jamen jag vet, var går gränsen? Vissa av hans böcker är ju skräckiga och vissa är mer... normala. Men det kanske måste vara en polis inblandad för att det ska räknas som deckare? för även karin alvtegen och inger frimansson är ju typ psykologiska thrillers... svårt.
Skicka en kommentar